Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H. De yttersta tingen - 2. Det kristna hoppet inför döden - 575. En dalande dag, en flyktig stund - 576. Det finns ett land, där helgons här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4. Väl ingen i världen, trång och låg,
Har skymtat de strålande salar,
Väl själen endast i aningen såg
Dess glans här i tårarnas dalar,
Men vägen, vägen, den ligger klar
I Jesus och ordet han talar.
5. Ja, du är vägen, vår Frälserman,
Guds levande ord, oss givet.
Du ensam de villade leda kan,
Du sanningen är och livet;
Och allt vad jag syndat min levnads dag
I dig försonat är blivet.
6. Så somnar jag glad i ditt heliga namn,
Du vakar, tills dag sig tänder.
När morgon upprinner, då är jag i hamn,
Jag skådar mitt hemlands stränder
Och griper med outsäglig fröjd
De genomborrade händer.
1. Det finns ett land, där helgons här
I evig hugnad bor,
Där oförgänglig dagen är
Och glädjen ren och stor.
2. Där växa i en evig vår
De blommor, som ej dö.
Men mellan oss och landet går
Den mörka dödens sjö.
3. Som Israel vid floden såg
En glimt av löftets land,
Vi skymta bortom dunkel våg
En aning av en strand.
4. Alltjämt försagda bäva vi
För stormig, oviss färd
Och frukta dödens tyranni
På väg till okänd värld.
5. Men Gud vår bävan lugna vill
Och skingra tvivlens ve.
Det Kanaan vi längta till
Vårt öga klart skall se;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
