Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H. De yttersta tingen - 3. Uppståndelsen, domen och det eviga livet - 594. Tänk när en gång det töcken har försvunnit - 595. I djupet av mitt hjärta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3. Tänk när en gång är stillad varje smärta,
Vart sår är läkt, var längtan nått sin hamn,
När varje tår avtorkats vid Guds hjärta
Och varje snyftning tystnat i hans famn!
4. Tänk när en gång med obeslöjat öga
Jag honom ser som här jag trodde på!
Tänk när jag träder i hans boning höga
Och får med lov inför hans anlet stå!
5. Tänk när en gång jag utan synd skall vara,
Var tanke ren, var gärning utan brist,
När brusten är för alltid varje snara
Och varje frestelse sin kraft har mist!
6. Tänk när en gång vart band, som här mig enat
Med människor i ändlighetens land,
I himlens värld blir genomlyst och renat
Och knytes fast av Herrens egen hand!
7. Tänk när en gång i himlens gyllne salar
Med vännen kär, som jag på jorden vann,
I evig frid om evigt liv jag talar
Och om det liv, som likt en dröm försvann!
8. O ljuva tanke, sjung du i mitt hjärta,
Var gång mig vägen synes tung och lång.
Gjut din hugsvalan i var bitter smärta
Och bär mig hemåt, hulda hemfärdssång.
1. I djupet av mitt hjärta
En stad jag högt åtrår:
Jerusalem,
Det sälla hem,
Där all min nöd och smärta
För alltid avsked får.
I djupet av mitt hjärta
Den staden jag åtrår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
