Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H. De yttersta tingen - 3. Uppståndelsen, domen och det eviga livet - 598. Eja, mitt hjärta, hur innerlig - 599. I hoppet sig min frälsta själ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
12. En stor, oändelig högtidsfröjd
Det bliver,
Som fridens Furste i himlens höjd
Mig giver,
Där Jesu vänner
Med palm i händer
Lovsjunga Lammet, som noga känner
De sina.
13. Eja, jag fröjdas, att mot den dag
Det lider,
Då allt skall komma så väl i lag
Omsider.
Min Jesus vände
Allt mitt elände
I fröjd och salighet utan ände
Rätt snarligt.
14. Beredd mig håll, Herre Jesu Krist,
Att vänta
Din uppenbarelse, när du sist
Vill hämta
Från jämmerdalen
Och jordekvalen
Din brud till eviga bröllopssalen.
Ja amen.
1. I hoppet sig min frälsta själ
Förnöjer,
I tron jag till ett evigt väl
Mig höjer;
Ty jag betänker,
Att dödens länker
Har Kristus brutit och mig livet skänker.
2. Med honom salighetens stig
Jag funnit,
Och himlaarvet han åt mig
Har vunnit.
När jag insomnar,
Han mig omfamnar,
Och på hans armar jag i himlen hamnar.
3. Som fågelen vid ljusan dag
Sig gläder,
Så glad i ljusets rike jag
Inträder.
Vid änglasången
Och harpoklangen
Jag skådar evighetens dag uppgången.
4. Och högre, klarare än gull,
Än solen
Min själ skall skina ärofull
För stolen.
Den gode Guden
Iklär mig skruden,
Som själv han lovat åt den kära bruden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
