Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B. Kyrkans högtider. Psalm 41-161 - 5. Passionstiden - 71. Min själ, du måste nu glömma - 72. Se, kärlet brast, och oljan är utgjuten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82______________Kyrkans högtider
3. I världen hjärtat omsider Förhärdat mister
sin tro. Med fruktan och knot jag lider Det kors,
som kväljer min rö. Men, Herre, du skrev ju i sten
din lag, Så värdes i mig ock skriva Din vilja, ditt
hårda behag.
4. Blott du mig, Jesu, kan lära, Vad intet förnuft
förstår, Att oskuld får straffet bära, Där brottslingen
strafflös går, Att Gud sin helighet lämnat till hån,
Då ogärningsmän han friar, Men fäller sin enfödde
Son.
5. När ögat jag låter dröja Vid purpurmanteln
du bär, Dess blodiga färger röja, Vem rätte syndaren
är. Mig tvådde du ren med ditt rena blod Och
plånade ut den handskrift, Vars vittnesbörd mot mig
stod.
6. Och när jag skådar dig bära En krona av törne
gjord Och sådana skördar skära På dömd och
förbannad jord, Jag vet, att förbannelsens ok, o Krist,
På dig du tagit och skänkt oss Välsignelsens nåd,
som vi mist.
7. Gud själv med sig oss försonat, Det skedde i
Jesu blod. Sin egen Son han ej skonat För straffet
oss förestod. Så måste jag låta hans helga död All
synd i mig dämpa och döda Och leva som han mig
bjöd.
8. Ack, värdes, Jesu, bevara Mitt hjärta, som dig
hör till, Att frestaren med sin snara Ej lockar mig,
dit han vill. Ja, hjälp mig att leva, från synden
död, Att dö såsom den där levat Av eviga livets bröd.
SPEGEL.
Se även 340. (1988)
1. Se, kär - let brast, och öl-j an är ut-
i
gju-ten, Dess doft upp - f yl - ler vari-dens sor - ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
