Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Kyrkan och nådemedlen. Psalm 162-253 - 2. Ordet - 180. Om, Jesu, på min vandringsstig - 3. Dopet - 181. Du som var den minstes vän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dopet
199
^j=^±q=|pg
v
mitt be-gar Likt böl-j an är, Som utav vädret dri-ves.
2. Men av ditt evangelium Går ljuset upp i
mörkrets rum. Vid denna morgonstjärna Ditt råd jag
ser, Din nåd tillber Och gör din vilja gärna.
3. Det löfte jag ej glömma vill, Att himmelriket
dem hör till, Som hava barnasinne. I enkel tro Och
menlös rö Jag livets vishet finne.
4. Då skall, i känslan av min brist, Det ord jag
vörda, som är visst Och kan all sanning lära. Din
kärleksröst Skall bli min tröst, Ditt kors min fröjd
och ära.
5. Då skall jag, from och älskande, Uti min Gud
en fader se, En broder i min like, Och heta din Och
komma in Uti ditt himmelrike.
6. Och salig, när jag detta vet, I lydnad och
enfaldighet Jag vill till målet skrida Och högre ljus l
Faderns hus Med barnsligt hopp förbida. WALLIN.
3. Dopet.
(1664)
1. Du som var den mins - tes vän
Je - su, du väl - sig - nar än
Och lät bar-nen till dig trä-da, Du en fa-ders
De o - skyl - di - ga och spä-da.
J
om-sorg le-der Och en mo-ders fröjd be - re-der.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
