Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D. Det kristna livet. Psalm 254-418 - 7. Trons prövning under frestelser och lidanden - 370. Gud, låt min bön dig täckas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396
Det kristna livet
(1697)
370 ES-i±U
1. Gud, låt min bön dig täc - kas,
Se, mi - na hän - der räc - kas
Ef^K^+ftgH-lri-HN
Fast den är svag och matt. I tå - rar ö - gat
Till dig den lån - ga natt.
nxj^^j=^ttF&r£é^
va-kar, Av ån-gest hjär-tat slår; Jag li-vets
fröjd ej små - kar Och gra-vens rö ej får.
2. Jag suckar och jag kvider Och mera ej förmår.
Jag minns de gamla tider, Jag minns de förra år,
Då Herrens hand mig ledde I sanning och i nåd,
Då jag i allt, som skedde, Blott såg en Faders råd.
3. Har han mig nu förskjutit, Är han ej god som
förr? Har han i vrede slutit Barmhärtighetens dörr?
Har nu den godhet ända, Som var mitt hela hopp?
Skall nåden återvända? Skall löftet höra opp?
4. Nej, flyn, I mörka tankar, Förtvivla ej, mitt
bröst, Men håll dig vid det ankar, Som är vår enda
tröst. Från längst förflutna stunder Guds
nåde-vägar märk, Betänk hans allmaktsunder Och akta
på hans verk.
5. Och säg, när du bedrövas: Nu är min sorgetid;
Ett barn av Fadern prövas, Dock är han lika blid.
Hans hand kan allt förvandla, Han är så mild som
stor Och skall i kärlek handla Med den på honom
tror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
