Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G. Unga och gamla. Psalm 512-538 - 3. Ålderdom - 537. Jag haver en gång varit ung - 538. Skymningstimmen sakta nalkas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ålderdom
567
3. Jag släkten fly och komina såg Och vän från
vänner vika Och rik och fattig, hög och låg I graven
varda lika, Men Herrens nåd, var morgon ny, För
dem som komma, dem som fly, Sitt löfte aldrig svika.
4. Nu mätt av år och tacksamt rörd Jag ser min
tid förliden; Mitt huvud, vitnande till skörd,
Bebådar andetiden. Farväl, I sorger och besvär! I
lärden mig, hur ljuvt det är Att äntligt hinna friden.
5. Hur ljuvt att från en tid och värld, Som mig
ej mer behaga, Få reda till min hädanfärd Och till
mitt land hemdraga! Snart reser jag i Jesu namn,
Och mig i forna vänners famn Guds änglar snart
ledsaga.
6. Med Simeon jag far i frid Och mig till rö
begiver, Lik kärven, som i rattan tid Från marken
införd bliver. Mig, Jesu, med det hoppet gläd, Att
bland din skörd, din goda säd, Du mig ett rum ock
giver. WALLIN.
(1649)
1. Skymnings - tim - men sak-ta nal-kas,
Da - gens kvalm och het -ta svalkas
So-len sig i ha-vet sän-ker, Dämpad är den
I den dagg, som kvällen skänker.
hö-ga färgen, Dämpat är det hårda bruset, Framför
oss på hel-ga bergen Skimrar mot oss fadershuset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
