Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H. De yttersta tingen. Psalm 539-599 - 1. Livets förgänglighet och evighetens allvar - 542. Ack, att i synd vi slumra bort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Livets förgänglighet och evighetens allvar 571
(1697)
1. Ack, att i synd vi slum -ra bort
Ett liv, så vik-tigt och så kort, Och glöm-ma
, . /CN
för ett tim-ligt väl Att samla skatter för vår själ!
2. Betänk då vad din frid tillhör: O mänska, bed
och bättring gör. I dag du kallas av din Gud,
Härnäst dig kallar dödens bud.
3. Då upphör makt och rikedom, Du måste fram
för Herrens dom All världen där, o syndaträl, Ej
frälsa kan din arma själ.
4. Väl den som följer Jesu röst Och haver i hans
ord sin tröst, Till hans förtjänst sin tro och lit Och
övar dygd med kristligt nit.
5. Ej jordisk sorg hans sällhet stör, Han lever
nöjd, och lugn han dör, Förvissad att i Jesu namn
Få slutas i sin Faders famn.
6. O Jesu, du som med din död Har frälsat mig
från evig nöd, Giv att beredd och glad jag må Min
sista stund till mötes gå.
7. I tro och dygder mig bered Och i din Andes
ljus mig led, Att jag fxillborda kan mitt lopp Med
samvetsfrid och saligt hopp.
8. För döden jag ej fruktan bär, När jag med
dig förenad är. Med glädje, när du kallar mig, Min
frälsta själ skall gå till dig. CASSEL.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
