Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H. De yttersta tingen. Psalm 539-599 - 2. Det kristna hoppet inför döden - 555. O Jesu, när jag hädan skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
588
De yttersta tingen
dfcå
(1535)
1. O Je - su, när jag ha - dan skall
O då är pro - vo - ti - den all,
Och an - dan min upp - gi - va, Min kropp här
Hos dig får jag då bli - va.
sad - des dö - de - lig, Men skall stå upp o-
dö - de - lig, I här - lig - het för - kla - rad.
2. Jag kläder av förgänglighet, Blir löst ur
syndabandet, Ikläder mig stor salighet Uti det goda landet,
Där livets krona för mig står, Den jag av Herrens
hand då får Och jag har efterlängtat.
3. Jag kommer av ett brusand hav På rätta
glädje-stranden. Min kropp, han lägges ned i grav, Men Gud
upptager anden. Ur mörker kommer jag till ljus,
Från armod till Guds rika hus, Från oro till god vila.
4. Min hydda, som här fallen är, Skall Herren där
upprätta. Ett paradis Gud mig beskär, Ett evigt
liv för detta. Min ögon öppnas, varda klar, Jag
liv i döden funnit har: Så har all sorg en ände.
5. Ty detta liv är idel död, Man må det liv ej
nämna Men all dess jämmer, brist och nöd Vid gravens
brädd vi lämna. Ju längre jag här leva får, Dess närmre
jag till graven går, Min dödsstund äntligt nalkas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
