Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Psalmer att läsas vid enskild andakt. I-XVIII - Vid en moders död - VII. Du som för mig - Vid fromma föräldrars grav - VIII. Dessa kära, vilka vila ut - Vid en makes död - IX. Ack, döden haver hädanryckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Psalmer att läsas vid enskild andakt 676
5. Gud löne dig Evinnerlig, Du hulda och du
ömma. Med Jesu nåd Jag dina råd Och dygder ej
skall glömma.
6. Att bedja Gud Och vid hans bud Förbliva du
mig lärde. Av hjärtat gick Ditt ord och fick Av ditt
exempel värde.
7. Det bliva skall Mitt levnadskall Som du att
tro och göra. Med mig skall då Visst Herren stå Och
mina suckar höra.
8. I gravens bo Till ostörd rö Ditt stoft man
nedersänker; Men själv du är Hos Gud, och där
Helt visst på mig du tänker.
9. Helt visst du ser Till barnet ner Och åt Guds
faderssköte Mig ömt förtror, Du goda mor, Till dess
jag når ditt möte.
10. I detta hopp Begynns mitt lopp Och
fortgår och försvinner. Kan dödens stig Förfära mig?
Jag dig på den ju hinner. WALLIN.
Vid fromma föräldrars grav.
T TT T T "Tvessa kära, vilka vila ut Här i mullen,
V 111. LJ tills den gryning bräcker, Då ur graven
du de döda väcker, Herre, till din kärleks barm dem
slut.
2. Ej i livet, ej vid dödens bud Fäste de sitt hopp
vid jordetankar: Kriste, du allén var deras ankar;
Därför ljuvligt vile de i Gud. PAULSSON.
Vid en makes död.
döden haver hädanryckt Min vän ifrån
min sida. Av sorg till jorden nedertryckt,
Vad tröst kan jag förbida? Gud, uppehåll mig: jag
är svag; Fräls mig från tvivlets fara Och lär mig
vörda ditt behag, Som jag ej kan förklara. O Gud,
min tro bevara.
A c
l\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
