Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 302.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N:o 302.
Adagio. A. S. Sörlin.
1.
Ej blott i hednavärldens länder
År Her-ren o-känd så-som
Gud, Ack,här hos oss på va - ra strän-der
De fle-sta syn- da mot hans bud.
Ja, of - ver - allt på fö - ster - jor-den,
Hvarhelst man byg - ga kan och
I sö-dern och i kal-la nor-den,
Gå ska-ror ut - an hopp och tro.
2.
Väl hafva många börjat vakna
Till lif på älskad fosterjord,
Men millioner ännu sakna
Den tro, som födes af Guds ord.
Ån ligga många trakter öde
Och vänta på Guds såningsmän,
Fast ariaregnets rika flöde
Nedströmmar ifrån himmelen.
3.
Hvad göra vi, som frälsta vandra
I skenet af Guds klarhets ljus,
Att föra hem de många andra,
Som saknas i vårt fadershus?
Bör något medel längre sparas,
År något offer väl för stort,
Skall något användbart förfaras,
Tills Herrens namn är härliggjordt?
4.
O, må Guds frälsningsbudskap höras
Ibland vårt folk, från strand till strand
Att ljudet däraf snart må föras
Med större kraft till hednaland,
Till dess att natten slut är vorden
Och segerdagen strålar klar,
Då Jesus öfver hela jorden
För alla blifvit uppenbar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
