Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 360 (N:o 388). - N:o 361.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. Se på Jesus - ingen annan
Är så mild och kärleksfull.
Han med törnekrönta pannan
Led för dina synders skull.
Se på Jesus, när du klagar,
Tålamod af honom lär
Och i dina sorgedagar
All din nöd till honom bär.
3. Se på Jesus, när du dignar
Under lifvets bördor; vet,
Själfva nöden han välsignar,
Sorgen gör till salighet.
Se på Jesus, när du saknar
Andens visshet i din själ,
Vid en blick på honom vaknar
Friden åter - allt blir väl.
N:o 388.
1. Jesus är min vän den bäste,
Hvilkens like aldrig är;
Skall då jag så med de fleste
Öfvergifva honom här?
Ingen skall mig kunna skilja
Ifrån den mig har så kär.
En skall vara bägges vilja
Alltid här och evigt där.
2. Han har döden för mig lidit,
Ingen skall fördöma mig;
Hos sin fader för mig bedit,
Det mig gagnar eviglig.
Se på Jesus, hur hans öga
Varmt och mildt emot dig ler;
O, du anar endast föga,
Hvad en sådan blick dig ger.
Se på Jesus för att lära,
Huru högt han älskar dig.
Han är hvarje dag dig nära,
Aldrig han förändrar sig.
Se på Jesus, när du somnar
Trött i döden inom kort.
Vid en blick på honom domnar
Jordens sista smärta bort;
Och du vaknar utan tårar
För att skåda Jesus själf,
Där ej synden mer dig sårar
I Guds stad vid lifvets älf.
Hvem är då som vill förklaga
Den han själf utkorat har?
Hvem vill ifrån honom draga
Den han har i sitt försvar?
Jag är viss och därpå liter,
Hvarken lif ej heller död
Mig ifrån min Jesus sliter.
Hvarken höghet eller nöd,
Djuphet eller annat mera,
Vare kominand’ eller när,
Skall mig från Guds kärlek föra,
Som i Jesus Kristus är.
N:o 361.
Andantino.
mf
Joachim Neander.
4 é
1. O fräl-sa -re kär, Min e - gen du är, Mitt lif och min f röj d, Min
ra
pp
u , p j
, i ii
^^|z –––– 1 ––– J
| –––––– ^ ––––– ––- J
–––- m –– ff -
3
* 9- ...... -J- j ’ J ^
stark h e
f\*– -i i* a
1 t, min
.0-
1
\ ’
klip - pä, min
+. 1 ^
sa - - lig - hets höjd.
i* i* f^ 13
y^2! ––– É *
––––––––- j* –––––––––––
–––––––––––––––––
-t - fe - t - ^ - fl
K P j |
- w & # j f
1
1 L - 1 L*-1
2. I dig är mig väl, Fast ofta min själ
Bekymras i mig, Då faror mig hota allt
jämt på min stig.
3. En blick utaf dig Upprättar strax
mig ; Och sorgen bortflyr Som nattliga
skug-gån, när vårsolen gryr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
