Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
Tror du, det hjerta, svarta bröstet eger,
Ej är så blodrödt såsom ditt kanske?
Jo vet, att äfven åt den vilda Neger
Kan korsets lära ge välsignelse.
Mot öcknens lejon nu han lansen bryter,
Och tjusar ormar, kufvar tigrar lätt5
Men själens lejon i hans inre ryter —
Då blir han lejon sjelf, gör oförrätt:
Då heter armen väld och hämd hans hjerta,
Och fridlöst bågen mot hvar ovän spänns;
Gå dit, lägg balsam uppå hatets smärta,
Byt hämdens fröjd uti försoningens..
Och högt vid isarne och snön kring polen
I hudar svepa sig dvergmännerne.
Med frusen stråle blickar sparsamt solen,
Styfmoderligt till de styfsönerne.
Och, liksom köld och mörker der sig lägrat,
Rest på naturens graf sin dubbelthron,
Så har ock andens ljus sin värme vägrat
Åt frusna hjertan i den kalla zon.
Men hjertats isberg andens glöd kan smälta,
Och locka sippor upp ur frusen grund,
Och snölavinerna från själen välta,
Och väcka sommar upp i vintrens lund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>