Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Och för er konungs — tillade Gustaf III, som med ett mildt småleende betraktade den djupt bugande ynglingen. — En hofman sätter kungen först och fosterlandet sist; men ni glömde mig alldeles. Nå, ingen skada skedd! Hvad jag egentligen ville säga er här, var, att jag en gång för alla åtagit mig er och skall nu sluta er uppfostran. Detta skall ske i Paris. Ni kommer under grefve Creutz’ ledning. I morgon skall ni få tillsändt er ett rekommendationsbref till honom. Resekostnaderna besörjer jag.
— Huru skall jag nog kunna visa min erkänsla för denna godhet?...
— Genom att hålla den så hemlig som möjligt... genom att egna mig en uppriktig tillgifvenhet. Jag talar med er här, ty att skicka efter er skulle endast ha väckt uppmärksamhet, skulle... nå ja, verlden är en gång sådan! Men jag vill skänka er ett namn, en ädlings namn, hvarunder ni kan presenteras: hvad säger ni till exempel om...?
— Ers majestät, tillgif mig min djerfhet! Det namn jag hittills burit är mig heligt, det är min moders namn. Hon var en martyr och dog med krossadt hjerta. Ett annat namn kan icke godtgöra... ett annat namn vore, som om jag blygdes öfver att vara hennes son, då detta tvärtom är min enda stolthet.
Öfver Gustafs ansigte dröjde en lätt rodnad och ur hans strålande ögon flög en blixt af missnöje. Han var skaparen, utdelaren, och att förkasta de håfvor, han strödde omkring sig, var en förnärmelse mot hans värdighet; men utan att akta på det moln, som drog sig upp emot honom, fortfor ynglingen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
