- Project Runeberg -  Axel Fersen och Marie Antoinette. Historisk romantisk skildring /
6

(1880) [MARC] Author: Sara Pfeiffer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Jag känner icke något annat namn än modersnamnet. Min far, hvem eller hvad han är eller varit, deröfver sväfvar ett dunkel... Jag förmodar, att det måste vara så, eftersom min döende mor fordrade mitt löfte, att jag icke skulle forska i de omständigheter, som röra min börd, utan vara nöjd med den lycka jag eger eller sjelf kan skapa mig.

Ynglingen hade höjt sitt hufvud. Hans blå ögon hvilade lugnt på konungen, i det han tillade:

— Jag skall alltid handla så, att ingen fläck skall vidlåda det namn, jag nu dristat välja.

— Ni menar, att en oförvitlig vandel är lika bra som ett sköldemärke. Min bäste herr Markman — konungen lade en särdeles tonvigt på de sista orden, men hans panna var klar och öfver hans läppar spelade åter ett småleende — ni har gjort ett val, som kanske öfverraskat mig en smula, men som i det hela måhända är det bästa såväl för er som ... som för en annan. Ni står under min särskilda protektion och har min ynnest, lef väl!

Räckande till ynglingen sin hand, som denne kysste, kastade konungen ännu en half blick bakom sig och gick fram mot grefve Scheffer, fattande dennes arm.

— Ni talade nyss om England — med dessa ord återtog han ett nyss afbrutet samtal och fortfor — det sätt, hvarpå detta land under nu pågående krig med Amerika skipar rättvisa till sjös, kan icke annat än väcka de neutrala makternas ovilja. Det smärtar mig djupt, att mina bemödanden för rikets anseende och välstånd göras om intet, och det är fåfängt att på ministeriel väg vinna rättelse. Min tanke har varit att förena mig med Danmark och Ryssland för ett gemensamt beväpnadt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:42:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/psfersen/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free