Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Jag brinner af nyfikenhet!
— Nåväl, betrakta er då i denna spegel...!
Magikern sträckte ut sin hand och, sedan han gjutit några vätskor på ett silfverfat, höll han detsamma framför spegelns metallskifva. Några hvita hvirflande moln stego uppåt, de ringlade sig ett ögonblick, vidgade ut sig och antogo utseende af fantomer, som med raseri tycktes vilja kasta sig öfver hvarandra. Nej, de hotade nu honom sjelf, tydlig och skarp framträdde hans egen bild. I samma sekund försvann gestalten och spegelytan hade återigen sin matta glans.
— Nå, och nu gåtans tydning?
— Jag har ingenting sett — sade magikern, som nu vände sig ifrån honom. — Ni skall sjelf kanske en dag kunna tyda denna syn.
— Detta torde dock falla sig något svårt... det oklara hör icke till min svaga sida — svarade grefve Fersen, som med en artig böjning på hufvudet dolde sin benägenhet att småle åt den högtidlighet, hvarmed herr Cagliostro behandlade detta lilla experiment.
— Sannerligen jag hör till de blinda och förstockade! Min bäste grefve, mottag mina förbindligaste tacksägelser! Ja, om jag skall vara fullt uppriktig, så inser jag icke, hvad jag bör undvika, eller hvaruti faran består.
— Det är icke något ovanligt — svarade mystikern kort och sträft. — Låt oss icke vidare tala härom. I dag kan jag ej uppehålla er längre, mine herrar — fortfor han, i sitt sätt nedläggande den mest förbindliga artighet. — Uppriktigt sagdt, jag väntar ett besök och... ja, här hör ni sjelfva!
Den svaga tonen af en ringklocka lät nu höra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
