Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ögonblickligen och nyfikna och brännande blickar hvilade på henne.
— Eftersom vi icke skola fiska, så bort med fiskredskapen då — sade grefven af Artois med ett gladt skratt, bort med alla bördor! Och sedan vi nu fritt kunna röra våra lemmar, föreslår jag någon treflig lek här i det gröna.
— Ja visst, ja! — sade drottningen, i det hennes nedslagenhet plötsligen öfvergick till det muntraste lynne.
— Herr grefve Fersen, det tillkommer er nu att lära oss någon ny lek; vi äro utledsna på blindbock och kurra gömma. Vi skola se, om ni svenskar förstå att roa er.
— Då vet jag ej för tillfället något annat än en ringdans...
— Här på gräsmattan kommer den nog att gå bra, — sade grefven af Provence.
— Kom hit, sire, här är fråga om dans — sade Marie Antoinette, i det hon vinkade sin gemål till sig. — Ni småler, ni är då så älskvärd, att ni vill vara med.
— En dans på det daggiga gräset, — sade Ludvig XVI och såg sig med en viss betänksamhet indragen i den glada hvirfvel, hvilken anförd af grefve Fersen nu sjöng:
»Skära, skära hafre! Hvem skall hafren binda?
Det skall aldra kärasten! Hvar skall jag honom finna?
Jag såg en i går afse, i det klara månesken,
När hvar tar sin, så tar jag min, så får den sista ingen!»[1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
