Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sprittande liflighet; men plötsligen omtöcknades hennes panna och med lågande ögon utbrast hon:
— Man skulle gerna vilja göra mig till en automat, herr grefve, och det gifves stunder, då jag frågar mig sjelf: är då icke Frankrikes drottning en friboren qvinna? Man vill styra mig och genom mig styra konungen. Åh, jag genomskådar allt! Man har velat hålla mig i ledband; men jag har visat, att jag kunnat sönderslita dessa band, och jag har ofta fröjdats åt den häpnad, som jag derigenom väckt.
Hennes svällande läppar öppnade sig till ett småleende, stoltheten var som bortblåst ifrån hennes väsende och följdes af barnets triumferande glädje.
— Åh, grefve Fersen, det är verkligen en sällhet att få tala så här med er! Midt i sällskapshvimlet äro vi isolerade, äro vi för oss sjelfva, tillhöra vi nästan hvarandra, och på tio stegs afstånd från min svåger, grefven af Provence, gör jag er bekännelser, som skulle kunna sätta hela hofvet i uppror.
Drottningen lutade sig tillbaka mot den höga trädgårdsstolen, på hvilken hon tagit plats, och hennes blickar öfverforo de små dukade borden, kring hvilka gästerna ännu hvimlade.
— För min stol lite mera i skuggan, grefve Fersen; nej, icke så... jag vill vända ryggen åt hela sällskapet, jag vill drömma, att vi äro allena, jag vill vara lycklig!
— Jag skulle vilja gifva mitt lif för er sällhet!
— Och hvilken sällhet skulle jag ega, om ni icke vore.
En mörk flamma, såsom ett återsken af eld,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
