Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tionde kapitlet
- Elfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jag afsänder dem, måste jag ha ännu ett samtal med utrikesministern de Vergennes och möjligtvis också en audiens hos konungen. Håll er i ordning unge vän, från och med denna stund ligger er lycka i er egen hand.
*
ELFTE KAPITLET.
Fru de Vergennes och Fröken Dücker gingo uppför den af små trappsteg bestående trappuppgången, under det en fackelbärare gick framför dem. Det fladdrande blosset kastade sitt gulröda sken öfver de båda damerna, som plötsligen stannade, i det de riktade sina blickar på en smärt gestalt, hvilken framträdde ur skuggan och med hatten vördnadsfullt i handen stannade, för att låta de båda damerna passera förbi.
— Ack, det är ni, — herr Markman — sade fröken Dücker. — Det gläder mig verkligen att träffa er, så att jag kan tacka för den stora artighet, ni visade emot Elise! Ni ämnade er upp?...
— För att säga farväl, tog jag mig friheten...
— Farväl? Var god och följ med oss... jag vill visa er vägen.
Den stora dörren föll bullersamt igen efter dem, och med en halft frågande blick på sin följeslagarinna, som nu tog vägen åt venster, öppnade fröken Dücker den första dörren i korridoren, hvilken förde till hennes enskilda rum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 15:42:43 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/psfersen/0085.html
