Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjugoförsta kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mot konungen, under det ett gladt leende öppnade hennes läppar:
— Och mitt sätt att roa mig skulle då för oss ha en så förintande kraft! Med all skyldig respekt för monsieurs goda förstånd, ligger det dock troligtvis någon öfverdrift i hans omdöme.
Det var med en viss betänksamhet Ludvig undvek sin gemåls blickar, möjligtvis fruktande att dessa skulle öfvertala till svagheten att icke framföra de bevis, brodren anfört för sitt påstående och som kanhända skulle komma drottningen sjelf att anse den gjorda anmärkningen icke vara utan befogenhet.
— Måhända ligger det öfverdrift i hans omdöme — upprepade han — och den är föranledd från yttrandet: »att man nu icke längre skiljer en hertiginna från en aktris». Dessa jemförelser, Marie Antoinette, kunde sträcka sig ännu högre upp, men Frankrikes drottning måste stå öfver alla jemförelser!
Ludvig lutade sig ner mot Marie Antoinettes axel och tillade:
— Jag vill dock visst icke inskränka, hvad ni sjelf anser för nöje... således spelparti hos fru d’Auzun...
— Vi ha redan bra länge uppehållit oss vid detta... under veckans lopp tror jag icke det vidare kommer att roa oss... jag skall tänka på edra ord, Sire...
— Ni står alltid ojemförlig, Marie Antoinette!
— När jag blir tillräckligt gammal, trumpen och ful, då skall jag säkert vara det, och man skall upprepa mitt lof för er!
Drottningen talade glädtigt, i det hon med den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
