Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjugoförsta kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inspireradt fortfor: — Ni vet hvem som har räddningsmedlet i sin hand, vänd er till honom! Hör! Vedergällningens stund nalkas, de förtryckta tänka på att straffa sina förtryckare! Hvarje skymf, som de mäktiga under århundraden låtit folket lida, skall återfalla på er gemål, er sjelf och edra barn! Orkanen tjuter, åskan mullrar, och ni skall träffas af ljungelden, om ni icke aktar mina ord och lyssnar till mitt råd!
Vid en blick på Marie Antoinettes bleka ansigte sträckte Fersen ut sin hand, för att fasthålla den djerfve, som på detta hotande och mystiska sätt vågade tala till drottningen; men handen kom blott i beröring med den tomma luften, ty gestalten likasom upplöste sig och försvann.
Det låg en viss häpnad i de blickar, Marie Antoinette och Axel Fersen utbytte.
Båda voro barn af den gamla tiden, och det låg för dem nästan något öfvernaturligt såväl i den plötsliga åsynen af denna okroppsliga varelse som i dess försvinnande.
— Jag vet, hvarifrån den kom, han håller sitt löfte — sade drottningen halfhögt och likasom rädd att störa en förtrollning. — Det är Cagliostro, som varnar!
Öfver Fersens läppar flög ett lätt skratt, och med klarnad panna sade han:
— Då låter allt förklara sig. Att framkalla fantomer tror jag icke måtte vara någon särdeles svår sak...
— Men det är ändå ohyggligt, — sade drottningen, som ännu var blek och upprörd, och påverkad af den verldsåskådning, som tillhörde denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
