Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjugosjette kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fred snart väckt de båda syskonens håg på att näpsa henne för detta välmenande tilltag, om icke dörren i detsamma öppnats och Fredrik Markman temligen brådstörtadt inträdt.
— Mäster Alström — sade han — hela staden är i uppståndelse, och jag har skyndat hit för att tala om en glad nyhet! Hertigen af Södermanland har vunnit ett sjöslag vid Hogland!
— Ett sjöslag! Vi ha segrat! Hurrah!
Och gubben Alström kysste sin syster Lovisa, flög i famnen på Fredrik Markman, nöp Elise i kinden samt svängde rundt omkring med sin hustru.
Fru Alström skrattade och torkade sina ögon.
— Det är ändå rysligt — sade hon — att den ena menniskan skall taga lifvet af den andra och lefva alldeles som rofdjur.
— Vi äro lejon, jag har sagt det! Oöfvervinneliga! Hela Ryssland blir vårt! De fördömda moskoviterna få smaka våra vapen! Det är ett nöje, det skall riktigt bli ett nöje! Hit med mina slipade glas!
— Tänk på alla dem, som i detta krig blifvit enkor och faderlösa! Ja, det är visst och sannt en stor glädje! Och fru Alström skrattade, snöt sig och grät stora tårar.
— Hvad i all verlden går åt dig, Beata! För min del kan jag fatta och dela min brors tänkesätt! men du ser verkligen inte ut att göra det! En skål för prinsarne! Och den dygdesamma jungfrun höjde sitt glas, som om hennes fingrar varit utaf stål.
— En skål för Hogland! Lefve Gustaf!
— Aj, der sprack glaset! skrek Lovisa, — du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
