Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjugoåttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Herre, huru vågar ni säga, att jag fått något om bakfoten!
— Mäster Alström talar ju tydligt om myteriet vid Anjala — sade värden, som lade tonvigt på hvart ord, — och han har rätt, att ingen svensk man kan gilla ett sådant förräderi.
— Ja, just så sade jag! Åh hå, ja, det är svåra, allvarliga tider!
— Det har ni rätt i — sade karlen — och det var de första förnuftiga ord ni sagt. En dålig anda har sedan frihetstiden varit rådande ibland krigsbefälet och dertill rysk uppvigling och missnöje med kriget. Att nedlägga vapen och bli tvungen till återtåg... kungen har aldrig varit i en mera brydsam belägenhet...
— Säg förtviflad — sade värden, som i höga fotglas oupphörligen slog upp bränvin, försatt med magstyrkande droppar.
— Förtviflad — sade skräddaren. — Gud tröste mig för honom!
— Om han undgår att bli tagen till fånga af ryssarna, går han likväl som fånge omkring bland sina egna undersåter.
— Fy tusan, ge mig en stor sup! Det kan en behöfva...
— Det gör onekligen godt — sade källarmästaren. — Ja, det är nu på det viset, att i dag ha vi något, men i morgon veta vi platt inte hvad vi ha. En bit salt lax... en gaffelbit, det är inte illa! Det var länge sedan vi hörde något från Finland.
— Syster min säger, att hon tror det är verldens sista tid och jag anser hon har rätt... Ja,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
