- Project Runeberg -  Axel Fersen och Marie Antoinette. Historisk romantisk skildring /
243

(1880) [MARC] Author: Sara Pfeiffer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tretioförsta kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dem med förvåning; ty huru löna de väl de utmärkelser jag egnade dem? Jo, med smädeskrifter, som angripa mitt rykte och min ära och hvilkas mening är att prisgifva mig åt hån och förakt! Nej, afbryt mig icke! Om dessa fordna vänner, dessa prinsar och prinsessor af vårt eget hus, om de trodde på ett godt slut, skulle de icke våga att på detta sätt angripa... fruktan, om icke kärlek, skulle hålla dem tillbaka! Ja, grefve Fersen, jag är nästan frestad att tro, att de hafva utsett mig till offer!... Och de äro när som helst beredda att anklaga mig för de missgrepp, som här i landet sedan sekler tillbaka blifvit begångna!

Hon teg några sekunder med ett eftertänksamt uttryck, derpå fortfor hon lifligt:

— Men huru det är, vill jag dock icke uppgifva hoppet om att blifva mera rättvist bedömd och att man slutligen skall förstå, det hela min sträfvan är och alltid har varit Frankrikes ära.

— Ja, hvilken tid af förödmjukelse och qval! tillade hon och en suck höjde hennes bröst. Förfärliga qvinnor med hotande åtbörder! Blickar af det hånfullaste hat! Hvar finna medel att blidka dessa uppretade sinnen? Hat kan öfvervinnas af kärlek. Jag vill älska — detta skall blifva det vapen, hvarmed jag vill besegra mina fiender.

Marie Antoinette höjde mot himlen sina inspirerade blickar: — Här ute ha vi dock någon frihet, ensamhet, stillhet! Ja, min vän, jag fröjdar mig åt stillheten! Dessa salar genljuda ej längre af sång och skämt, mina damer trängas ej längre omkring mig i älsklig täflan, hvilkendera väl kan utfinna den smakfullaste toiletten, hvilkendera, som skall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:42:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/psfersen/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free