Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tretiotredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Än sedan, tror du, jag är rädd? Tror du inte jag har sagt de orden hvar dag till hvem som vill höra på mig! Och herr Alström satte hatten på sitt hufvud, så att stångpiskan på hans rygg fick en dallrande rörelse. — Nej, gå ur vägen för mig, qvinna! Jag behöfver komma ut för att få luft...
— Gud tröste mig för honom! sade matronan och slog i ångest tillsammans sina händer. — Nu går han igen till »Gyllene solen».
Och till den välkända källarsalen ställde herr Alström verkligen sin kosa.
— Nå, hvad nytt? sade han.
— Nytt, upprepade källarmästaren, som rödbrusig, skinande och artig lutade sig fram mot sin gäst. Det finnes intet nytt under solen.
— Utom nya rockar!
— Bra sagdt. Tusan så qvickt!
— Det dricka vi ett glas på, inföll skräddaren. Jag är ingen gnidare... jag bjuder. I alla fall får ni medgifva, att vi lefva i en underlig tid. Allt är likasom upp och nerpå vändt. Nå ja, inte mig emot!
Mäster Alström tog plats vid ett bord och med ögonen stirrande i taket förblef han en lång stund orörlig, med sitt tömda glas framför sig.
— ur är det fatt? sade källarmästaren, som lekte med en fyld butelj.
— Slå i! Ser ni, källarmästare, landets tillstånd ger mig mycket att tänka på. Rent ut sagdt, det är illa styrdt... här finnes ett talrikt missnöjdt parti...
— Sch!... för all del inte så högt, låt oss tala om något annat.
— Hvarföre så?... jag hör till dem, som tala hvad de tänka, och jag står vid mina ord. Var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
