Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tretiofjerde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som en brottsling, sade Marie Antoinette, — se huru jag darrar ännu.
— Men denna okunnighet om vägen från Tuillerierna och till Karusellplatsen, sade Ludvig XVI, — ja, denna natt har varit förfärlig, jag orkar knappast hålla mitt hufvud upprätt!
— Det är roligt att åka, mamma drottning, när hästarne springa så här fort, sade den lille dauphin.
— Ja, må de springa, må vi snart vara i säkerhet! utbrast Marie Antoinette: — och om det icke förunnas oss att återvända, så åtminstone du, du min son! Jag skulle icke ha rest, om jag ej tänkt på mina barn... åh en flykt, en flykt är dock nedsättande! Men jag får icke tänka på hvad jag sjelf känner... för mig sjelf har jag ej mera någon önskan, allt blott för min son!
Och drottningens ögon hvilade milda och tårfulla på den lille dauphin, som med blickar af barnslig undran ömsom betraktade de upprörda ansigtena uti denna vagn ömsom de sollysta kullarna invid chausséen.
— Nu äro vi i Bondy! dessa konungens ord väckte drottningen ur den ögonblickliga tankfullhet, hvarmed hon betraktade sina barn.
— I Bondy, ja! Här skall ni lemna oss, grefve Fersen!
— Färden har gått på en halftimma, sade Fersen, som nu nedstigit från kuskbocken och närmade sig vagnsdörren, der Marie Antoinette lutade sig fram emot honom. — Med ers majestäts tillåtelse följer jag ännu en bit på vägen!
— Nej, ni måste återvända till Paris, för att medverka till, att man ännu inte på länge måtte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
