- Project Runeberg -  Axel Fersen och Marie Antoinette. Historisk romantisk skildring /
270

(1880) [MARC] Author: Sara Pfeiffer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tretiofemte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inte på sådant der; men tänk, om Lovisa har rätt och han skall mista lifvet.

— Han gör det! Sanna mina ord, han slutar i galgen och detta väl förtjent, inföll Lovisa och talade om det oordentliga lif hennes bror under de sista åren hade fört och alla de arbetstimmar han förslösat under sitt lättsinniga svirande på »Gyllene solen».

Och från denna källare kommo nu de mest graverande vittnesmål i dagen. Den älskvärde och artige källarmästaren, som ansåg sig i mäster Alström hafva förlorat en kund, fann det öfverensstämmande med sitt samvete att upprepa de ord skräddarmästaren de sista dagarne hade fällt inne i hans utskänkningslokal, på samma gång han med ed intygade, det han velat förleda en del af hans kunder att instämma i de revolutionära åsigter han uttalat. Skräddarmästaren Alströms mål blef från att vara ett gatuuppträde, föranledt af fylleri, nu nästan förvandladt till ett högmålsbrott, och polismästaren fann sig benägen att betrakta den lille försupne karlen som en sorts partigängare, möjligtvis icke af värsta slag och farlig för staten, men under hvars ord kunde ligga någon djupare betydelse. Mäster Alström, som under ett par dagar hvilat ut och bortsofvit de rus, hvilka en tid bortåt hopat sig i hans hjerna, fann sig i helt nyktert tillstånd vara en högst misstänkt person, af hvilken man fordrade en del förklaringar öfver hans politiska åsigter. Mäster Alström var ganska benägen att aflemna dessa och gaf dem i den mest sväfvande form, som hade den verkan, att man förklarade honom för en inpiskad skälm, hvarpå han blef förnekad att mottaga besök af eho det vara månde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:42:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/psfersen/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free