Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tretiosjette kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TRETIOSJETTE KAPITLET.
Gustaf III var skjuten.
Denna nyhet satte land och stad i rörelse och man glömde hans fel för att endast ihågkomma hans förtjenster, man glömde sin afvoghet för att endast ihågkomma sin tillgifvenhet.
Konungen hade återkommit till sin hufvudstad med högburen panna och såsom en man, den der på sina skuldror uppbar större öden än blott sitt eget rikes. Han hade återvändt med ärelystna drömmar, hvilka rastlöst sväfvade i hans själ. Han ville tvinga folket in på den bana, han utstakade, utan att ana, det han var inne på den väg, som, i likhet med franska konungaparets, skulle föra honom till branten af samma bråddjup.
Gustaf III var döende.
Hans trogna vänner och anhängare trängdes i korridorer, trappor och audiensrum. Gustaf låg der bleknad och de stora glänsande ögonen visade stundom en otålighet, likasom vore han betagen af någon ångestfull väntan. Plötsligen klarnade hans ansigte. En kammartjenare anmälde, det en kurir ifrån Paris vore anländ.
— Låt oss vara allena, bad konungen, i det han vinkade den inträdande att komma närmare.
— Nåväl, herr Markman, fortfor han lifligt, hvar befinner sig drottningen af Frankrike... denna gång måste hennes flykt hafva lyckats, den var så väl förberedd...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 15:42:43 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/psfersen/0287.html
