Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
Lägga(s)
19: 5 l:t fler än sanden dina fjät,
32: 5 L:t förr än världen grundlagd var,
100: 4 Du tunga sömn, du l:a natt,
118:1 Så Itt s. dagen hinner.
125:1 L:t från mitt hem jag vandrar här,
125: 2 Lit från min Faders hus jag går,
147: 5 Blir dagen tung o. själens möda L,
165: 2 så l:t s. mänskor bo,
172:1 på l:t när ej uppväga.
242: 4 Lika l:t s. dagen går,
245:1 Så let s. havets bölja går,
263:1 Men ack, min trohet var ej 1.,
276: 4 jag flöge bort, I:t bort från detta
ställe.
280: 3 den l:a dag, o. jag ej såg,
283: 2 ja, längst t. världens ända,
312: 9 l:t härligare glimma.
332:5 att lätt jag mig svingar l:t, l:t
bortom hav,
354:1 Mörk natten är, l:t från mitt hem
min färd.
370:1 (händer räckas) t. dig den l:a natt.
424: 7 Ty dagen han är dock aldrig så L,
479:2 1. är ej vår vandringsled.
499: 2 L:t hellre vill jag lida nöd
508:1 men deras fröjd ej bliver 1.;
511: 6 mäktig att göra l:t mer än vi mäkta
begära.
527:1 s. också vet, l:t mer än jag,
536: 5 L:t bättre är en enda dag hos H:an
537: 2 Bland l:a rön av ljuvt o. lett
547:4 o. var timme är mig 1.
557:4 O min Förlossare, du är ej l:t från
mig.
568: 5 Den frommes prövning är ej 1.:
587:1 i dödens dvala, tung o. 1.
594: 8 var gång mig vägen synes tung o. 1.
596:1 l:t från min dunkla stig,
598:11 vid änglasången ej 1. blir tiden,
XVIII: 3 då mödan görs oss 1.
Långfredag. 572: 4 må efter bitter 1.
Långsam. 511: 3 L:ma dagar ej mer i
bekymmer förnötas:
*Låta, jfr upplåta. A låta upp; B övriga fall.
A 9: 6 Du låter upp din milda hand
213: 2 Låt upp var trogen herdes mun,
279:1 Låt upp ditt milda öra,
292:4 han låter opp (de himlaportar)
318: 2 O. när du låter upp din hand,
407: 5 låt upp för nödens barn din dorr.
462: 7 Himlens port han låter opp,
494: 2 Låt upp, o G., din milda hand,
596: 2 låt upp för mig din port!
B 86: 3 du låter dig förbanna.
98: 3 lät s. mänska, tyst o. död,
142:1 G. låter sina trogna här
157: 2 Store G., så låt ej nöden
168:1 Han ej mer sig låter finna,
173: 5 Säll den s. alltid låter sig (..
förmana!)
181: 1 o. lät barnen t. dig träda,
191:1 s. låter dig här finna
195: 3 ditt blod du låtit rinna,
207:11 o. 1. salig bliva.
218:1 du i dag oss låtit lära.
218: 2 Du s. låtit oss din lag (.. förklara)
244:1 o. låter dem i trygghet bo.
256: 3 aldrig, aldrig kallas låter.
258: 2 låtit världen mig förvilla, I
258: 2 låtit synden fängsla mig.
281: 4 s. lät för arma syndarc (ditt blod)
357: 3 sig ej förtröttas låter,
402: 3 s. 1. sig av nådens rop (.. kalla.)
421:1 Pris vare G., s. låter (oss ., vakna)
433: 3 så länge du mig låter (här fostras)
467: 3 än låter du mig vandra.
468: 2 Men mig, o H., låter du
477: 3 o. 1. uppgå nådens ljus
495: 3 ock 1. då (din sol uppgå)
Läge. 323: 2 I livets svåra lin
Läger, jfr plågoläger. 143: 2 de slå sitt 1.
opp.
309: 2 ditt stilla 1. bädda,
422: 2 i natt på vilans 1.,
435: 5 att i morgon från mitt 1.
457: 1 i lugnet kring mitt 1.,
543: 2 sova på mitt trånga 1.
560: 4 o. vänner kring sitt 1.,
560: 8 Ack, ljuvt är vilans 1.
Lägga(s), lägga sig, jfr anlägga, bortlägga,
framlägga, förelägga, grundlägga,
nederlägga, underlägga. A lägga ao; B
lägga ned(er), ner; G lägga på (beton.;
se ock D); D lägga på sig; E lägga
till (se ock F); F lägga lill rygga; G
lägga tillsammans; H lägga ut; I
övriga fall.
A 89: 3 du lade av, att visa,
301: 4 läggs korset av, det tunga.
469i 1 o. bördan lägges av.
B 99i 4 när J. läggs i graven ner,
317i 7 med frid kan du 1. dig ned.
319: 5 o. får 1. ned min stav.
457: 6 jag lägges ner o. vaknar
530:1 Lägg aldrig dina vapen ned.
536: 3 o. 1. ned mitt huvud uti ro
555: 3 Min kropp, han lägges ned i grav,
560: 2 för dig jag lägger neder (min börda)
C 114: 8 viss att vad du lägger på
233: 4 när du lägger korset på,
314: 6 lägger han en börda på..
319: 5 När du lägger bördor på,
D 25: 3 s. synden på dig lade,
188: 8 Han vår sveda på sig lade.
361- 4 Guds vrede har han på sig lagt,
E 412: 3 såväl att 1. t. (s. taga därifrån.)
F 524: 2 Men då jag knappt har lagt t.
rygga
540: 3 o. lägger glad t. rygga
G 273: 6 o. ögat läggs tillsamman,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
