Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNG BIRGER, HERTIGARNE ERIK och WALDEMAR samt
MARSKEN THORKEL KNUTSSON.
MARSKEN.
Så lätt mitt gamla hjerta icke klappat
på många år, som denna sälla stund.
Nu vågar jag, med stolthet, åter kasta
en blick uppå min heders-dag; den dag,
då inför Sverges Råd jag skifta fick
det arf, som Magnus Birgersson Er lemnat.
Allt hvad jag emottagit var förökadt,
och kronor fingo alla tre; men spiran
ej delbar Ur. En henne föra skall!
Förmynderskapet af Er gilladt blef
och lycklig i min tro, att hafva handlat
som pligt och samvete mig bjddo, slöt
jag till mitt bröst den krönte vännens söner.
Ifrån det ögonblicket längre ej
vi gingo hand i hand, på lifvets bana;
ty myndig blifven, hvar och en fick skapa
sin egen verkningskrets. Som landets man
var det min skyldighet, att stanna qvar
vid thronen; men likväl, emot Er alla
jag lika trogen blef. Om ödet sedan
har utsått tvedrägt, må vi den förgäta.
Ja, lifven minnet af Er barndomsdagar
och kommen, än en gång, uti min famn!
(Konungm och Hertig Waldemar skynda att omfamna
Marsken. Hertig Erik nalkas äfoen, men tvärstannar på
något af stånd.’)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
