Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
min lefnadslycka bygga. Utaf lifvet
jag ringa fordran har; men utaf döden
jag återkräfva vill min faders ära.
Till hvem, om ej min Furstliga gemål,
har jag väl rätt att vända mig, då sveket
lömskt riktar lansen mot den ädles bröst!
På ärans fält, i stridens vilda gny
må för sitt fosterland han gerna falla;
men, att ifrån hans silfverhjessa rycka
medborgarkronan, hånfullt henne trampa
i stoftet ned, och kanske på hans urna
förtalet rista sen, — — det är omenskligt!
(Synes nära att faUa i vanmakt’),
ADELHEID.
För Guds skuld, sansa dig! Fall icke åter
i samma vanmakt, som då i kapellet
du lät inbillningen ta öfverhand!
HERTIGINNAN (liftad).
Om du mig älskar, svara mig upprigtigt:
Var det en dröm? — Såg du ej vid min sida
den döde Sigurds vålnad, då du kom?–––––––––
Hvad helst du varsnat, villa var det icke.
Emot min panna klappade hans hjerta;
hans stämma ljöd hans ömma öga log
en tröst, som endast gifs af helgon.
ADEJjHEID«
Detta
var ingen verklighet. När kroppen domnar
af trötthet eller smärta, svärmar anden
i drömmens verld och skapar egna bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
