Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om förhållandet mellan psykiatri och hjärnanatomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
Emellertid intager psykiatrien bland de medicinska läro-
ämnena ett slags undantagsställning. Den har föga släkttycke
med de öfriga och delar ej det syskonförhållande, som bland
dem råder. Den dväljes i en helt annan ämnessfär och rör
sig med andra begrepp, andra värden och synpunkter än de
fysikaliskt-kemiska, hvilka ingå som konstanta element i mera
exakta discipliner.
En naiv uppfattning om förhållandet mellan kropp och
själ var länge ett hinder för ett vetenskapligt studium af sinnes-
sjukdomarne, och man kan mänskligt sedt väl förstå de om-
vägar, psykiatrien fått gå, innan den hamnat på sin rätta plats.
Hvem vågade i äldre tider, bestrida att vetandet om själens
sjukdomar mera var teologiens eller moralfilosofiens sak än
medicinens. Att detta vetande därför varit bemängdt med all
slags vidskeplighet det lära vi af psykiatriens historia. Medel-
tiden igenom — ja, långt fram i nyare tid — betecknade tron
på • demoner detta ämnes teoretiska ståndpunkt, häxbålen och
besvärjelser dess praktiska, och äfven mycket senare förbiet
psykiatriens vetenskapliga existens, trots all moralfilosofi och
metafysik, högst tvifvelaktig.
När psykiatrien sedermera ingick i sitt naturvetenskapliga
skede, sökte man borttaga eller mildra ämnets psykologiska
karakter med att uttrycka dess definition i anatomiska termer
och utbyta ordet sinnessjukdom med sjukdom i hjärnan. Hjär-
nan är ju själens organ, och sinnessjukdomarne äro sålunda
kroppsliga sjukdomar lika väl som hjärt- och lungliclanden.
Denna uppfattning blef en naturvetenskaplig lösen, i hvars
tecken psykiatrien tog sin bostad på jorden och öfvergaf äldre
moralfilosofiska läror, som i sinnessjukdomarna sågo följder af
etiska orsaker, synd, samvetskval, olycklig kärlek m. m. Det
hade ju länge varit invärtes medicinens stora företräden fram-
för psykiatrien att i anatomi och fysiologi äga en exakt grund,
och det" blef nu psykiatriens sträfvan att tolka denna veten-
skaps i viss mån främmande psykologiska värden på ett för
den öfriga medicinen gemensamt anatomiskt och fysiologiskt
språk. En flyktig återblick på hittills gjorda försök att loka-
lisera de psykiska funktionerna skall föra oss närmare in på
frågan om förhållandet mellan hjärnanatomi och psykiatri.
Den dualistiska föreställningen att själen har sin bostad
någonstädes i kroppen är nästan lika gammal som mänsklig-
heten, men det dröjde länge innan man med större bestämd-
het lokaliserade den till hjärnan. De svårigheter, som stått i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
