- Project Runeberg -  Om förhållandet mellan psykiatri och hjärnanatomi /
14

(1904) [MARC] Author: Bror Gadelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om förhållandet mellan psykiatri och hjärnanatomi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14-
psykiatrien. Hvarje individuelt fall presenterar sig som ett
fält för sig, där man ofta förgäfves söker öfverensstämmelser
med hvad man hittills skådat. Oändligt många försök hafva
gjorts att gruppera sinnessjukdomarne, att skilja väsentligt från
oväsentligt och finna lagbundna sjukdomsformer i massan af
brokigt växlande fall. Hittills har ingen lyckats, och mången
forskare har därför hamnat i skepsis och varit benägen att in-
stämma i den kända satsen, »det finnes inga själssjukdomar, det
finnes blott sjuka individer.» Detta påstående är emellertid blott
till hälften sant. De oändliga variationerna kunna ej förnekas,
men hvem kan å andra sidan förneka lagbundenheten, äfven
om denna är, så att säga, öfvervuxen af det variabla. Det är
ju först i senare tid som det systematiska studiet af själssjuk-
domarne bedrifvits på ett mera målmedvetet sätt. Man nöjde
sig förr med att anteckna och beskrifva vissa symptom, helst
de mera brokiga och påfallande, och man sammanstälde efter
dem vissa sjukdomstyper. Storhets- och förföljelseidéer, exalta-
tion, depression o. s. v. utgjorde de för diagnosen bestämmande
karaktärsdragen. Det visade sig efter hand, att man med dessa
symptomatologiska diagnoser ej vunnit några kliniska enheter,
som gåfvo ledning för bedömandet af förlopp och prognos. De
äldre naivare synpunkterna hafva ersatts af mera ändamåls-
enliga. Man söker nu djupare öfverensstämmelser mellan de
särskilda sjukdomsfallen än nyssnämnda symptomatiska lik-
heter. Man beaktar på ett mera ingående sätt sinnessjukdomar-
nes orsaker och uppkomstsätt, man följer under årslånga iakt-
tagelser deras utveckling och förlopp, och man sträfvar efter
att på denna väg genom ett träget naturstudium nå exakta håll-
punkter för diagnos och prognos. Denna väg på hvilken äfven
äldre psykiatrici nått resultat af mera bestående värde, har i
våra dagar, särskildt af Krcepelin, beaktats som den enda ratio-
nella metoden för ett systematiskt studium af sinnessjukdomarne,
och det är också tack vare Krcepelin, som systematiken riktats
med ett par, visserligen alltför vidsträkta, men dock i väsent-
liga drag karaktäristiska sjukdomsbegrepp.
Mycket, helt visst det mesta, återstår. Den speciella
psykialrien har, utan att kunna påräkna något stöd af hjärn-
anatomien*, en lång väg att gå med det mål framför sig, att
inom sinnessjukdomarnes mycket växlande och alltför litet
Jämför sid. 295. Man liar som bekant utom andra indelningsgrunder
för ett systematiskt ordnande af sinnessjukdomarne begagnat synpunkten
organisk-funktionell.^ Hvad man därmed åsyftat bar väl tills vidare blott
varit närvaron af påvisbara förändringar i en del, frånvaron däraf i andra
psykoser. Doncntia pciralyticci är typen för en organisk sinnessjukdom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:43:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/psykanat/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free