- Project Runeberg -  Om psykisk uttröttning : med särskild hänsyn till skolan och universitetet /
13

(1896) [MARC] Author: Hjalmar Öhrvall - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Trötthetsmätning på människor. Mossos ergograf - 3. Trötthetens orsaker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TRÖTTHETENS ORSAKER. 13

tag att tro, att en person som blifvit uttröttad genom
gjälsarbete blir uthvilad genom gymnastik. Gymnastik
och sport äro förträffliga saker; mycket större utrymme
borde lämnas dem än som nu är fallet, och mycket talar
för att härvid äfven bereda lämplig omväxling mellan
själsoch "kroppsarbete”, ty äfven omväxling är inom vissa
gränser af stor nytta. Men ingendera kan ersätta hvila,
och därför hade, då gymnastik infördes i skolan, en
motsvarande reduktion af de öfriga skolämnena bort äga rum:

3. Trötthetens orsaker,

Rörande trötthetens fysiologiska orsaker är
vetenskapen ännu icke på det klara. Man har hufvudsakligen
tänkt sig två möjligheter: Antingen konsumeras vid de
arbetande organens värksamhet vissa ämnen, som äro
nödvändiga för arbetet och som icke hinna ersättas lika fort
som de förbrukas; när de börja tryta, inträder tröttheten
med åtföljande minskning i arbetsförmågan, på samma sätt
som en ångmaskin måste sakta sig och slutligen stanna,
om ej tillräckligt med bränsle tillföres. Eller också bildas
under arbetet vissa skadliga ämnen, hvilka, om de ej nog
hastigt bortföras och görags oskadliga, utöfva ett slags
giftvärkan på organen och på detta sätt framkalla
tröttheten. För båda dessa förklaringar kunna goda skäl
anföras. Till förmån för det senare antagandet, hvilket för
närvarande är nästan allmännast omfattat, talar bland annat

pulser till just de muskler och muskelgrupper som för hvarje
moment i rörelsen böra tagas i anspråk, för att ett gifvet syfte må ernås.
Det kommer härvid i allmänhet mindre an på att utveckla stor kraft
än att spara kraft; hufvudsaken är, att man använder den kraft man
har på rätta sättet. Den som t. ex. börjar lära sig åka velociped,
behöfver icke skaffa sig större krafter utan lära sig använda dem han har
så, att han icke — såsom i början är fallet — till stor del
motarbetar sig själf; ju skickligare han blir, med desto mindre
kraftförbrukning kan han åka en gifven väglängd. Naturligtvis ökas genom
öfningen småningom musklernas stycka; men förmågan att tillgodogöra
sig densamma beror dock på öfning i centrum, och denna sida af saken
är man alltför benägen att förbise.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 28 03:52:08 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/psykuttr/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free