- Project Runeberg -  Om psykisk uttröttning : med särskild hänsyn till skolan och universitetet /
21

(1896) [MARC] Author: Hjalmar Öhrvall - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Höpfners undersökning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÖPFNERS UNDERSÖKNING. ; 21

på det hela taget alltjämt ökas ända till slutet, likväl med
vissa sänkningar, hvilka utan tvifvel bero på de
hvilopauser, som förut omtalats och hvilkas läge tyvärr icke
efteråt kunde noga bestämmas. Att felprocenten något
minskas i början är ett uttryck för samma fysiologiska
lag, som redan i början på tal om ergografmätningarna
påpekades, nämligen att måttligt arbete i början ökar
arxbetsförmågan. - Det går bättre, när man väl så att säga
kommit i gång’. Men efter en viss tid inträder trötthet,
och taflan visar påtagligt hur den ökas ända till
slutet. Påfallande är stegringen mellan 5:e och 6:e satsen.
Höpfner, antyder, att den antingen kan bero därpå,
att barnen .ej voro vana att skrifva fler än 5 satser i
taget; eller också på samma sak som framgick af
Birgersteins undersökning, nämligen att trötthet uppträder efter
omkring /; timme — och det senare synes mycket
antagligt. Tiden för hvarje sats var ej antecknad; men eftersom
alla voro ungefär lika långa, komma omkring 7 minuter
på hvarje sats, om man ej gör afseende på hvilopauserna;
detta skulle göra 35 minuter för de första 5 satserna —
något mindre, om pauserna kunde tagas med i räkningen.
Att tröttheten sedan växer hela tiden visar Höpfner
genom att beräkna felprocenten för 4 och 4 satser
sammantagna. Resultaten blifva då följande:

NSatserna — 1—4, 5—8, 9—12, 13—16, 17—19,
Felprocent 0,8, PNNAS J D

Emot föregående resonnemang kan nu göras den
invändningen, att svårigheterna möjligen icke voro jämt
fördelade på alla satserna. För att undvika denna
felkälla kunde man enligt Sikorskis föredöme på sätt som
ofvan är nämt endast medräkna de s. k. "slarffelen’ och
utelämna "okunnighetsfelen’. Höpfner, som fann, att det
är omöjligt att draga en bestämd gräns mellan dessa,
begagnade en annan utväg. Han utvalde bestämda grupper
af fel, som äro så beskaffade, att man kan bestämma huru
många fel af ett visst slag, som skulle kunna begås i en
viss sats; ifråga om sådana fel kan man finna
förhållandet mellan antalet möjliga och värkligen begångna fel.
Så t. ex. skrifvas, som bekant, i tyskan alla substantiver
med stor bokstaf, men verber och adjektiver med liten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 28 03:52:08 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/psykuttr/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free