Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
mätenhet, att bonden sjunger om blomsterängar, han som
dagligen på dem slamrar sina hvilotimmar, så vot jag i
sanning icke, hvad som är tillåtet att nämna. Yill man
då verkligen förbjuda bonden att äga skönhetssinne, eller
tror man, att bondens varma hjärta, under den enkla
vadmalströjan. icke kan klappa lika så häftigt för en
purpurmun eller en rosenkind, som trots någon annan, så
bedrager man sig alt för mycket. Väl har P. T:s sångmö sina
lyten, men dessa äro ingalunda af någon svårare
beskaffenhet, än att do med tiden lätt kunna utplånas, så vida
1’. T. med varm kärlek omfattar sin konst. I välde öfver
språket och formen kan P. T. mäta sig med hvilken af
våra yngre skalder som hälst. Mången tycker kan hända,
att detta är väl mycket sagdt, mon jag vädjar till hvarje
opartisk läsare, som vill göra det lilla poemets
bekantskap. — — —
Sist ett ord till dig, du folkets sångare! Träd modigt
framåt och häpna icke! Om än afunden söker kväfva
snillets frö i sin första linda, så var viss därpå, att- du skall
vinna bifall af alla dem, som nitälska för folkets
upplysning och bildning. Knäpp därför på lyrans strängar! Ja
enklare, desto bättre.
5,
En epokgörande dag beslöt Pehr Thomasson att
resa till Stockholm. Det var om våren 1846, således
under hans tjugoåttonde lefnadsår.
Han var litet modfäld till sinnes. De törnen,
hvarmed författarebanan sä rikligt är beströdd, hade än här
och än där börjat såra honom. Det mesta här vid lag
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
