Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lit-lits giftermål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
da, hjälpte henne i hög grad att övervinna sina
betänkligheter. Men vad som satte kronan på verket var
kanske ett par hastigt utbytta ord med en av styvsönerna.
— Din fader god? frågade hon, och pojken
svarade, att hans far var den bästa människa, han
någonsin hade känt.
Den natten skrek korpen igen, och den följande
natten blev skriken ännu mera ihållande. Oväsendet
väckte föreståndaren, som en liten stund låg och kastade
sig fram och tillbaka. Så sade han högt:
— Må tusan ta den korpen! Och Lit-lit skrattade
tyst under filtarna.
I den tidiga morgonstunden infann sig Snettishane,
mörk och hotande, och han sattes i köket att äta
tillsamman med Wanidani. Han ville emellertid inte låta
sig nöja med "indiankvinnomat", och lite senare
inställde han sig för sin svärson i butiken, dit folk kom
för att handla. Han sade att han fått höra vilken
juvel hans dotter var, och därför hade han kommit för
att få flera filtar, mera tobak och flera gevär. Han
hade blivit lurad med betalningen för henne, och nu
kom han för att få rättvisa. Men föreståndaren hade
varken filtar eller rättvisa att ge honom. Varpå
Snettishane meddelade honom att han hade talat med
missionären vid Three Forks, och denne hade upplyst honom
om att sådana äktenskap inte voro instiftade i himlen
162
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
