Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lit-lits giftermål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag gråter över min dotter kt-lit, som lever och ändå
är död, som säkert kommer att vandra rakt in i den
vite mannens helvete.
— Då måste du för framtiden gråta från en annan
flodstrand, där det icke kan höras från fortet, sade
John Fox och vände sig om på hälen, ty din gråt är
förskräckligt högljudd, och man kan inte sova för den
om nätterna.
— Mitt hjärta är mycket tungt, svarade Snettishane,
och mina dagar och nätter är förmörkade av sorg.
— Lika svarta som korpen, sade John Fox.
— Lika svarta som korpen, sade Snettishane.
Men aldrig mer hördes korpskri vid stranden av
floden. Lit-lit blir alltmera matronlik för varje dag
som går och är mycket lycklig. Och det har kommit
systrar till John Fox söner med den första hustrun,
som ligger begravd i ett träd. Gamle Snettishane
kommer inte mera på besök i fortet, och han tillbringar
många timmar med att höja sin gamla tunna röst i
klagan över barns otacksatnhet i allmänhet och sin
dotter Lit-lits i synnerhet. Hans sista år har blivit
förbittrade av medvetandet om att han har blivit lurad,
och John Fox har själv tagit tillbaka sitt påstående
att han hade betalt tio filtar och ett gevär för mycket
för Lit-lit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
