Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jees Ucks historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ung man med smala axlar och insjunket bröst, ett
ansikte som en dödsskalle och ett tunnt svart bkägg,
som inte förmådde dölja hur magra hans kinder var.
Han hostade mycket, som om hans lungor var
angripna, och i hans ögon fanns det underliga
feberaktiga ljus, som man vanligen ser hos bröstsjuka i
sjukdomens sista stadium. Han hette Pentley —
Amos Pentley — och Bonner kunde inte tåla honom,
fastän det gjorde honom ont om den stackars
övergivne och förtvivlade mannen. De kom inte bra
överens, dessa bägge män, som till varje pris borde ha
varit goda vänner däruppe i den långa vintern, med
dess köld, tystnad och mörker.
Slutligen kom Bonner till det resultatet att Amos
inte var riktigt klok, så han lät honom vara i fred och
gjorde allt arbetet själv, utom matlagningen. Men
ändå hade Amos inte annat än ilskna blickar att ge
honom och ett hat, som han inte försökte att dölja.
Detta var en stor prövning för Bonner, ty ett
småleende från någon av hans eget släkte, ett vänligt ord
och den kamratkänsla som gemensam olycka skapar
— allt detta betydde en hel del, och vintern var inte
långt framskriden innan det började stå klart för
honom, att den förre föreståndaren med en sådan
medhjälpare kunde haft mer än ett skäl för att beröva
sig livet.
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
