Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
DEN 17 MAKS.
Joh. 3: 36. Den som tror Sonen, lian liar evigt liv;
men den som icke tror Sonen, han sJcall iche få se livet,
utan Guds vrede förbliver över honom.
Döparen säger här, att de, som leva i synd, äro under
Guds vrede; och när de icke vilja tro Sonen,’som kommer
för att frälsa dem från synden, så förbliva de under Guds
vrede eller misshag och skola, aldrig få se livet. Däremot
visar han, att den, som tror på Kristus, har evigt liv och
sålunda är förlossad från den vrede, som vilade över honom,
medan han levde i synd och otro. Intet språk kan tala
tydligare än detta om Guds vrede, och intet språk kan
tydligare än detta visa, att Guds vrede icke är blidkad eller
släckt, allraminst att den blivit blidkad den dag, då. Kristus
dog. Ty även efter Kristi död förbliver den ju, såsom
döparen säger, över var och en, som icke tror Sonen. Men
förbliver den, så är den ju icke blidkad. Att tala om en
vrede, som är blidkad och ändå förbliver, det är att tala om
en eld, som är släckt men ändå brinner. Och vad vore det
för något? Alltså: Guds vrede förbliver över var och en,
som förbliver i synd och icke vill låta sig frälsas.
Men att den troende är förlossad från den vrede, som
vilar över dem, som leva i otro, det beror därpå, att han
genom tron på Kristus har blivit rättfärdig. Men är han
rättfärdig, så är han uttagen ur de ogudaktigas hop, över
vilka vreden vilar, och hör nu till de rättfärdigas församling,
över vilka Guds välbehag vilar. En bild av detta kan du
se i varje hem. När ett barn lever i synd, är det föremål
för sin faders misshag och straff, men när det vänder åter
från synden, så varder det föremål för hans välbehag; märk:
icke för hans kärlek — ty även när det levde i synd älskade
han det — utan för hans välbehag, ty en god fader har
välbehag till lydiga och välartade barn. Men att en syndare
sålunda, genom att bliva rättfärdig, blivit föremål för Guds
välbehag, det är ingen förändring hos Gud utan hos
syndaren, som nu kommit i ett annat förhållande till Gud
och därigenom blivit delaktig av det välbehag, som Gud
har till de rättfärdiga. Vidare är dfetta icke en förändring,
.som skett den dag, då Kristus dog, utan som sker den dag,
då människan blir troende på Kristus.
Stycken av Livets ord.
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
