Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
DEN 21 APEIL.
Luk. 17: 3. Om din broder syndar emot dig, så
förehåll honom det, och om han ångrar sig, så förlåt honom.
Med dessa ord vill Herren säga oss, att när vi bliva
kristna samt komma in i de trognas gemenskap, vi icke där
skola vänta att finna idel rena helgon utan tvärtom göra
oss beredda att där finna en skara skröpliga syndare,
mellan vilka ett inbördes försyndande ofta skall äga rum,
varav även vi skola få vår del. Äro vi icke beredda därpå, då
skola vi icke kunna undgå att bliva förbryllade samt stöta
oss på Kristi lärjungar, när vi få se deras skröpligheter, som
vi icke väntat. Göra vi oss däremot förtrogna med denna
tanke, då skola vi kunna säga: Nuväl, det är intet annat,
än vad jag redan vet; häT är därför min tid att i kärleken
fördraga, två min broders fötter och hjälpa honom att bära
sin börda; i morgon skall han nödgas göra mig samma tjänst
tillbaka.
Detta veta vi nu allesammans. Men ack huru litet vi
besinna det. När någon först blir kristen och kommer i de
kristnas krets samt där ser, med vilken broderlig glädje de
anamma honom, huru de fröjdas över den Guds nåd, som
honom vederfarits o. s. v., då ligger genast den tanken nära
för handen, att han aldrig där skall få skåda annat än en
alltid lika brinnande kärlek. När han därför får se Guds
rikes skröpliga vardagssida, så skall det sannerligen fordras
en synnerlig Guds nåd, om han ännu skall kunna i tron
skåda igenom skröpligheten, så att han icke stöter sig därpå,
faller och förlorar kärleken ur sitt hjärta. När vi först
komma på en ort och lära känna de kristna där, då är det
helt naturligt det första, vi få se, deras glädje i Herren,
deras kärlek, deras nit om Guds rike, deras endräkt i tron och
andra Andens frukter. Därav är det då mycket snart gjort,
att vi om dessa kristna fatta den meningen, att de äro
mycket mer älskliga, kärleksfullare, av Auden mycket
mer uppfyllda än kristna på andra orter, där vi
tillförene varit, och bland vilka vi vistats längre tid. När vi
därför få se alldeles samma skröpligheter häfta vid dem,
då skola vi få plikta för sådant oförstånd. Ty då skola vi
därav taga anstöt just i samma mån, som vi gjort oss höga
föreställningar om deras synnerliga fromhet. Och då skall
det visst vara ett under, om icke kärleken skall lida stort
avbräck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
