Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
DEN 16 MAJ.
1 Joh. 4: 10. Däruti testar kärleken, icke att vi
älskade Gud, utan att han älskade oss och sände sin Son till en
försoning för våra synder.
Att du i ditt samvete känner dig brottslig samt värd,
att Herren bortkastar dig för dina synders skull, det är allt
rätt, ty du är intet annat värd. Men om du ock ur denna
känsla gör dig en bild av Gud och tänker: Sådan är han,
att han för sin rättfärdighets skull icke kan annat än
bortstöta syndare i den eviga döden, då torna alla dina tankar
tvärt emot allt, vad Gud har gjort och talat. Om du hade
ett förlorat barn, och du för dess räddning offrade allt, vad
du ägde, men ditt barn efter sin egen brottslighet gjorde
sig den bilden av dig, att du vore vred och ämnade fördärva
det, då skulle du säkert svara: Bära väl mina gärningar
vittne om ett sådant sinne? Nej, sannerligen icke. Men
när du detta vet, så döm ock sammalunda om den himmelske
Fadern. Den som för din frälsnings skull icke skonar sin
enfödde Son, han måste dock med rätta heta din Fader.
Se därför, huru förvänt det är, när vi icke besinna, att
Sonens verk intet annat är än Faderns verk till vår
frälsning, eller när vi tänka att Sonens verk avser att blidka
Fadern samt göra det för honom möjligt att förbarma sig
över syndare. Det var icke hans vrede, som skulle släckas
i Sonens blod, på det han åter skulle kunna förbarma sig ooh
bliva nådig. Nej, det var hans eviga nåd, som i detta blod
skulle gjuta sig ut till syndares frälsning genom deras
synders utplånande. Ooh det skedde därför, att hans hjärta brast
av barmhärtighet, när han såg oss ligga i våra synder. I
det blodet gav han världen en källa, som renar från alla
synder. Det var icke hans vrede utan världens synd, som i den
källan skulle avtvås. Ty därpå hängde syndares salighet,
icke att Gud blev blidkad, utan att de blevo renade från
synderna.
Till ende Sonen sade han: Jag måste mig förbarma,
Far ned uti det syndaland och lös de fångar arma
Från deras synd och stora nöd,
Fräls dem ifrån en evig död
Och låt ’dem med dig leval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
