- Project Runeberg -  Stycken av Livets Ord /
151

(1930) [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

151

DEN 26 MAJ.

Luk. 24: 51, 52. Och det hände sig, i det Jesus
välsignade lårjungärna, att han skildes ifrån dem och blev
upptagen i himmelen. Och de tillbådo honom; och så
återvände de till Jerusalem med stor glädje.

Nu förstodo lärjungarna riktigt, vad det betydde, att
Jesus var Guds Son. Herren var visserligen tagen ifrån
dem, men o, huru annorlunda var icke allt nu emot
långfredagen. Då voro de fulla av förtvivlan, nu däremot fulla
av fröjd. I detta allt kan du se lär jungasinnets art. Det
fanns folk i Jerusalem, som icke hade det sinnet. Där fanns
mycket folk, som varken brydde sig om Kristi död eller
uppståndelse eller himmelsfärd, folk som icke bedrövades
mer över Kristi korsfästelse än över rövarenas och icke
heller kände så mycken glädje över hans uppståndelse som
över vinsten av en krona; där fanns folk, som »tjänade Gud
stadeligen natt och dag» (Apg. 26: 7), men som mer
gladdes än bedrövades över Kristi död samt mer förskräcktes
än gladdes över hans uppståndelse. Men så fanns där ock
denna lilla hop, vars hela sorg och fröjd rörde sig omkring
Jesus av Nasareth. När de hade honom, då var allt bra;
när han var borta, då var all glädje borta. Själva fienderna
måste se, att den hopen var Jesu lärjungar. Ja, hade
lärjungarna blivit dragna fram för rätta, och hade de än själva
förnekat, att de voro hans lärjungar, så hade vittnen
kunnat komma fram och säga: Si, de här männen voro fulla
av förtvivlan, när Jesus blev korsfäst, men däremot
överlyckliga, när han var uppstånden och uppfaren till
himmelen, och -då hade även de blindaste domare måst döma, att
de voro Jesu lärjungar. Detsamma är ock ännu i dag
uppenbart. Där du ser en skara syndare, vilkas hela liv och frid
hänger på Jesus, där ser du Jesu lärjungar men icke
annorstädes. Andra må vara fromma och på alla vis förträffliga,
såsom människor betraktade, men Jesu lärjungar äro de
icke. Vad som utmärker Jesu lärjungar, det är att Jesus,
det korsfästa Guds Lamm, är deras liv, frid, kraft, deras A
och O och allt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:43:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pwlivor/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free