- Project Runeberg -  Stycken av Livets Ord /
155

(1930) [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

155

DEN 30 MAJ.

Joh. 16: 12. Jag har ännu mycket att säga eder,
men I hunnen icke nu bära det.

Vad vi av dessa ord lära, det är, att Herren Jesus icke
genast förklarar allting för sina lärjungar utan lämnar dem
i dunkel och okunnighet, när sådant är i fråga, som de icke
genast behöva veta. Därav böra ock vi lära att vara stilla
och vänta, tilldess Herren visar oss sin mening. Annars
ligger det i all vår natur en benägenhet att betvivla eller
att genom allehanda förklaringar bortförklara, vad vi icke
genast förstå. Så hade judarna gjort med alla sådana
ställen, som handlade om rättfärdiggörelsen av tron, om Kristi
lidande och dylikt. Sammalunda sker ännu alltjämt mitt
ibland oss. Därför böra vi även i denna del något lära av
helgonens exempel. När Maria fick det budskapet, att den
Helige Ande skulle komma över henne och den Högstes
kraft överskygga henne, då var det visserligen för henne
ett besynnerligt tal, men hon gömde det i sitt hjärta, till
dess Gud gav henne ljus däröver. Hon gick varken till
Kai-fas eller någon annan för att få det bortförklarat, utan hon
behöll det just så, som hon hade hört det av ängelns mun,
och hon blev icke till skam. Vet det: har du för brått om
att vilja utgrunda allt, som synes dig dunkelt, och vill du
icke vara stilla odh bedja Gud om ljus, så skall du komma
in i villfarelse och människofunder. Även här gäller det:
Om 1 stilla bleven, så vorden I hulpná.

När annat, som vi akta värt

Att äga här och spara,

Av rost och mal och tid förtärt,

Hör upp vår fröjd att vara;

När dagens verk förgås med hast,

Ja, förrän afton stundat,

Står än Guds ord så nytt och fast,

Som när det först var grundat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:43:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pwlivor/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free