Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
DEN 10 JUNI.
Es. 31: 5. Herren Zebaoth sJcall besJcärma Jerusalem,
såsom fåglar göra med sina vingar, beskydda, hjälpa,
därinne vistas och undsätta honom.
O, hur saligt är det icke att hava en sådan Gud!
Därom sjunger David: Jag ligger och sover och vaknar
upp, ty Herren uppehåller mig (Ps. 3). Oöh åter: Jag
ligger och sover allstinges i frid, ty allena du, Herre,
hjälper mig, att jag må säker bo (Ps. 4). Därom sjunger en
annan psalmist: Fågeln har funnit ett hus och svalan sitt
bo, där de sina ungar lägga, nämligen ditt altare, Herre
Zebaoth, min konung och min Gud (Ps. 84). Ja, att få
luta sig intill sin frälsnings Gud samt veta, att i hans
hjärta regera idel fridens tankar, idel frälsningens
tankar, det är den rätta vilan. Att få se, huru hans hjärta
brustit för de avfälliga och förlorade barnens räddning,
så att han icke skonat den enfödde, som av evighet var
i hans sköte — det giver frid i liv och död, och man
börjar kunna se upp till sin frälsnings Gud och säga: Abba,
käre fader. Därom säger Esaias: Är du dock vår fader,
ty Abraham känner oss intet; men du, Herre, är vår fader
och vår förlossare: av ålder är det ditt namn. Ack, att
Gud finge öppna våra hjärtan till att se någon skymt av
hans härlighet!
Frukta ej för Herren
I din nöd och strid,
Är han icke fjärran,
Se han är din frid!
Göm dig vid det hjärta,
Som ju brast för dig,
Som har tröst i sig!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
