Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
DEN 18 OKTOBEK.
Matt. 28: 2. Och si, det vart en stor jordbävning, ty
Herrens ängel steg ned av himmelen och gick fram och
välte stenen ifrån dörren och satte sig på honom.
Fienderna hade nu gjort sitt bästa och försökt
innestänga Herren. Den sten, som Josef ooh Nikodemus hade
vältat framför ingången till graven, den hade de
förseglat samt försett med vakt. Men här halp ingenting. När
Gud hade beslutit ett råd, då måste allt annat vika.
Ängelen frågade varken Kaifas eller Pilatus eller knektarna
om lov. Herren gör fiendernas råd om intet, säger David.
Sammalunda har man i kyrkans historia gång efter
annan sett, huru de visa och väldiga i denna världen
ansträngt alla sina krafter för att åter likasom innestänga
Kristus i graven d. ä. göra om intet eller förhindra
evangelium. Men trots all deras vakt och alla deras
spetsfundigheter samt alla stenar av böter, fängelse, död och andra
straff har ändå alltid evangelium brutit sig fram. Det
finnes ingenting, på vars utrotande man offrat så otroligt
stor möda eller spillt så otroligt mycket blod som på
evangelii utrotande. Men aldrig har det hjälpt. Sedan man
ansträngt och uttömt alla sina krafter, går ännu
evangelium omkring och gör syndare saliga. Kaifas,
översteprästen, och landshövdingen Pilatus gjorde, vad de kunde.
Påven, biskopar, lärda, mäktiga, kejsare och konungar
hava ock försökt sig på detsamma, men Herren har
begabbat dem. Evangelium ser väl ringa ut, Kristi församling
ser väl svag ut, såsom han själv såg ut, när han vandrade
här i syndigt kötts likhet, och likväl är församlingen bland
jordens makter den enda, som varit och är oövervinnelig.
Ty Herren bär henne på sina skuldror, och det är hennes
starkhet. Därför skola icke helvetets portar vara henne
övermäktiga. — Det giver hjärtat en oändlig trygghet att
rätt besinna detta. Känner man sig i lekamlig måtto trygg,
om man tillhör ett mäktigt jordiskt rike, styrt av en konung
eller kejsare, söm har oövervinneliga krigshärar att ställa
mot vilken fiende som helst, då må det vara en oändligt
mycket högre och bättre trygghet att tillhöra det rike, som icke
kan bäva, samt vara under den konung, som övervunnit
synden, döden, djävulen och allt ont.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
