Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344
DEN 5 DECEMBEE.
Apg. 20: 21. Jag har betygat både för judar och for
greker den sinnesändring, som är till Gud, och den tro, som
är till vår Herre Jesus Kristus.
Ordet sinnesändring (eller såsom vi ofta säga: bättring)
utmärker det Guds verk i en människa, varigenom hon
vänder sitt sinne från synden till Gud för att finna nåd
samt bliva upphjälpt ur synden. Sådant se vi ock av den
Heliga Skrifts exempel. När den förlorade sonen kom
hemåt med den bekännelsen: Fader, jag har syndat i
himmelen öch för dig och är icke värd kallas din son, då var
det sinnesändring. När publikanen slog sig för sitt bröst
och sade: Gud, misskunda dig över mig syndare, då var
det sinnesändring. När rövaren på korset sade till Jesus:
Herre, tänk på mig, när du kommer i ditt rike, då var
det sinnesändring. Sinnesändring eller bättring är icke
det, att man företager sig den eller den
gudaktighetsövningen för att förbättra sin ställning eller förbereda sig till
nåden, utan sinnesändring är det, att man kommer med sina
synder till Jesus. När därför Herren ropar: »Gören
bättring», så vill han icke säga: Gören det och det, så vill
jag förlåta edra synder, utan det vill han säga:
Kommen med edra synder till mig, att jag må förlåta eder
dem! Just det att komma till Jesus med sina synder, det
är att göra bättring, och att komma nu, det är att göra
bättring nu, och nu är den behagliga tiden. Ja, säger du åter:
Men tron då — den måste jag dock hava. Nuväl, tro då
i Herrens Jesu namn. För den hungrige är det icke ett
bekymmersamt bud eller villkor, när man säger: Tag och
ät! Och om han började med bekymmer säga: Men jag
måste ändå äta, om jag skal kunna leva, så skulle man
ju svara: Du dåre — ät då och lev! Sammalunda måste
man säga dem, som bekymras däröver, att de måste hava
tron: Käre, tro då! Att bjuda syndare tro på Jesus, det
är, som om man kastade en räddningsplanka till en
drunknande och sade: Tag fatt i den, ty hon bär! Det budet
skulle han icke låta säga sig två gånger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
