Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blott s& långt blefve verklig, som hon i sig gömde andliga
elementer. — Tales satte för sin del grundämnet uti
vattnet, hvaraf han förklarade allt annat vara
modifikationer. Qmkring hundra år senare förklarade Anaximenes,
också en mileter, att alltings grundämne vore luften, och
att allt gifvet ur henne hade uppkommit genom förtätning
och förtunning. I denna åsikt instämde med honom
Diogenes, bördig från det kretensiska Apollonia, samt Ideus
från Himera. Heraklit från Efesus, omkr. 500 f. Kr., sade
alltings grundämne vara den eteriska elden, som, stadd i
en beständig rörelse af utslocknande och återtändande,
troligen på samma gång fattad såsom en rörelse i rummet
uppåt och nedåt, alstrade de öfriga elementerna och de
af dem bestående enskilda tingen. Heraklits åsikt om den
beständiga rörelsen och dennas principiella betydelse är
för oss af vikt att observera, emedan han till följd af
denna åsikt kan sägas bilda spetsen af en världsåskådning,
hvilken förväxlar det sinnliga med det absoluta eller
gudomliga. Ty den karaktär, som gör det sinnliga till ett
sinnligt och skiljer det från det osinnliga, ligger just uti
den där beständiga rörelsen, blifvandet, uppkomsten,
förändringen och förgängelsen, som i allt sinnligt återfinnes.
Man kan, säger Heraklit, icke två gånger stiga ned i
samma flod, ty andra gången man sätter sin fot i vattnet,
är detta ett annat än det, hvaraf man nyss berördes. Och
samma beständiga växling, som i en flod jagar den ena
vågen undan för den andra, sträcker sig öfver alla
områden af tillvaro: allt är i beständig rörelse eller flyter.
Gör man nu med Heraklit denna rörelse till själfva det
yttersta eller principiella, så har man då gifvit absolut
betydelse åt själfva kvintessensen af all sinnlighet. Såsom
sinnlighetens målsman i filosofiskt afseende skola vi
därför framdeles återfinna Heraklit, jämte sin själafrände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
