Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta just icke lyckats, det visade Platon sedermera vid
sin kritik af materialismen.
De hittills omnämnde filosoferna hafva alla det
gemensamt, att de ville förklara världen utur någon materia,
antingen en bestämd sådan eller materialiteten i allmänhet.
Jämte denna materialistiska riktning funnos före det
pla-tonska tidehvarfvet tre andra riktningar: den pytagoreiska,
den eleatiska och den sofistiska.
Den förstnämnda ledde sitt ursprung från Pytagoras,
hvilken, född på Samos 582 f. Kr., utvandrade till Kroton
i Italien och där stiftade ett förbund eller en skola af
etisk, politisk, filosofisk och religiös natur. Hvad beträffar
denna skolas filosofiska ståndpunkt, så kan den kortast
karakteriseras såsom en förväxling af matematik och
filosofi. De yttersta grunderna för all matematik eller
rättare inom all matematik skulle i och med detsamma
gälla såsom yttersta grunder för allt gifvet, och det gifnas
sammanhang med dessa grunder skulle filosofien uppvisa.
Att denna uppgift blef något svår, och att man då fick
taga sin tillflykt till fantastiska förklaringar, det bör icke
förundra oss. Isynnerhet gjorde sig denna svårighet
gällande, när etiska begrepp skulle återföras till matematiska.
Att i kvadraten, fyran och nian igenkänna rättvisan, i
sjutalet tiden, i tvåan det kvinnliga, i trean det manliga, och
följaktligen i femman äktenskapet, därtill fordras en icke
så litet rörlig fantasi. Emellertid är det pytagoreernas
odödliga förtjänst att med särdeles styrka hafva
framhållit begreppet om universum såsom ett harmoniskt
an-ordnadt helt. Ett uttryck af denna tendens att finna
harmoni i allt är den bekanta vackra läran om en sfärernas
musik.
Den eleatiska filosofien har sitt namn af staden Elea
i Italien, dit upphofsmannen Xenofanes flyttade öfver från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
