- Project Runeberg -  Platon : populära föredrag /
44

(1905) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

par préférence. När visdomens utforskande och
meddelande omsider blef ett yrke, kallade sig hennes idkare
sofister, visdomsidkare, visdomslärare; och detta namn
hade till att börja med alldeles ingen förklenande
bibetydelse annan än den, som möjligen kan ligga i dess
anspråksfullhet. Anspråkslöshet i benämning var det just,
som åsyftades genom namnet filosof, hvilken benämning
tillskrifve8 Pytagoras. Ty vis är den, som redan äger
den sanna insikten, såväl som den fulländade moraliska
karaktären; vishetsälskare eller filosof är hvar och en,
som med kärlek och längtan sträfvar efter det ena såväl
som det andra, äfven om han däraf ännu icke kommit i
full besittning. Om Pytagoras’ verksamhet infaller
ungefär hundra år före Platon, så var vid den senares tid
namnet filosof och filosofi hundraårigt.

Platon var Sokrates’ lärjunge, och i det afseendet en
trogen lärjunge, att han icke förfalskade de nya insatser,
Sokrates gjort i det filosofiska lifvet, men väl utvidgade
dem och lät dem träda mera fram i dagsljuset. Denna
trohet mot sin lärare förnekar Platon icke heller i sin
uppfattning af filosofiens betydelse. Sokrates hade, såsom
vi veta, icke utvecklat något filosofiskt system; ännu mindre
hade han i spetsen för ett sådant satt en definition på
filosofien för att sedermera från den draga konsekvenser
i en eller annan riktning. Huru oupphörligt än Sokrates’
tunga var i rörelse, och det alltid till följd af ett filosofiskt
intresse eller till förmån för filosofien, så kan man ändå
om honom med skäl säga, att han lefvat filosofi lika
mycket som han lärt filosofi, och kanske ännu mera.
Själfva hans lärande var för honom en lifsverksamhet, så
rikhaltig som någon. I det inlade ban hela styrkan och
värmen af en upphöjd själ, fattande detsamma såsom en
åt sig anförtrodd gudomlig mission. Han lärde för lifvet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:44:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pwplaton/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free